Svartsjuka.
Svartsjuka kan vara situationsrelaterad där partnern uppsåtligt och medvetet skapar osäkerhet, rädsla och svartsjuka hos den andra (partnerns ansvar), eller så kan det ha ett psykologiskt ursprung relaterat till negativa barndomsupplevelser (mitt ansvar). Lika ofta som svartsjuka skapas av en falsk föreställning som vi skapar med vår fantasi och är baserat på vår uppväxt, kan den också vara situationer som iscensätts eller uppkommer på grund av partnerns agerande.
Svartsjuka kan uppstå hos vem som helst, om man har starka känslor för sin partner. Svartsjuka är ingen sjukdom det är ett tillstånd.
Kärlek och svartsjuka kan många gånger gå hand i hand. Svartsjuka uppstår oftast i kärleksrelationer men även mellan vänner eller arbetspartners. Grundorsaken till svartsjukan ligger ofta i den tidiga uppväxten, där “barnet” smärtsamt fick lära sig att viktiga relationer är otrygga och gör ont.
Att som barn bli lämnad, sviken, bortvald, övergiven eller osynliggjord, sätter sina spår av att vara oviktig, betydelselös och ovärdig.
När det väl, i tidig barndom, är präglat in i trossystemet, har det blivit en del av självuppfattningen/bilden, “jag är inte värd att älskas.” Detta leder till att man alltid är på sin vakt, även utanför en kärleksrelation. Man har “tentaklerna” ute, så att säga.
Kritik, dömande och kränkningar kan direkt trigga den svartsjuke att reagera. Fantasin börjar spöka och svartsjukedramat är igång.
Som partner har man kanske egna problem också. Att ständigt behöva få bekräftelse för att känna sig fin och bra. Om inte den dosen uppfylls gör man sin partner svartsjuk genom att flirta med andra och visa sig tillgänglig, då förstår partnern att den inte går säker, och ändrar sig. Detta beteende är också destruktivt och har ofta sin grund i låg självkänsla. Att frekvent göra sin partner svartsjuk på grund av sitt behov av bekräftelse, leder bara till ännu mer elände.
Av någon anledning attraherar vi in människor i våra liv, som har egenskaper vi är vana att vara i. T.ex som otrygghet, ensamhet, svek, avvisning och kränkningar. Om en självcentrerad, högmodig, bekräftelsebehövande och kontrollerande person möter en partner som har grundförutsättningarna för svartsjuka, då kan det bara sluta på ett sätt, i kaos. Endast om man blir medveten om detta går det att lösa.
“Ibland är en partnerns starka känsloreaktion bara självbevarelsedrift och inte svartsjuka. Om den andra kliver över de normala gränser för vad som är känslomässigt, moraliskt och etiskt möjligt för en relation klarar av. Då är det en kränkning. Då bör man helt sonika lämna relationen.”
Svartsjuka är destruktiv och kan bestå av:
Rädsla att bli bedragen
Att bli övergiven
Att bli ignorerad
Ilska
Hot/ultimatum
Förakt
En känsla av oduglighet
Hjälplöshet
Stress
Oro
Ångest
Rädsla
Avsky
Misstänksamhet
Kontrollbehov
Låg självkänsla
Dålig självbild
Den drabbade partnern kan blir utsatt för:
Kritik
Dömande
Utfrågning/förhör
Olika kränkningar
Att bli kontrollerad
Isolation
Våld
Ilska
Att bli misstänkliggjord
Antagligen har den icke svartsjuke partner redan några dessa egenskaper:
Kritisk
Dömande
Falsk
Lögnaktig
Kränkande
Förnedrande
Manipulativ
Passiv aggressiv
Otillgänglig
Otrogen
det går att befria sig från svartsjuka och leva i en sund och hälsosam relation. Det krävs förstås också att partnern som obefogat kränker den andra utan hänsyn, börjar ta hand om sina problem.
Välkommen till mig om du vill arbeta just denna problematik. Jag har träffat många i denna situation och de flesta blir befriade.