Ta tag i stressrelaterade problem i tid

På min hypnosmottagning möter jag människor med många olika symtom. Det som symtomen ofta har gemensamt, är att det ligger stress i botten. Ur stressen kommer ångest, oro, rädslor, panik, ilska, sorg, skuld, skam och mycket annat. Ofta samexisterar många symtom och det kan kännas lite rörigt när man ska berätta om sitt problem. Stressen i sig har också en grundorsak till varför den finns.

Ett klassiskt uttrycket för många av oss när vi tänker på hur vi blev bekräftade som barn är, “jag fick beröm för vad jag gjorde och inte för vem jag var.” Det klassiska uttryckt bekräftar “orsak och verkan” i sin korthet och har stor bäring på hur livet kommer att utveckla sig.

Vi lär oss att över tid handlar det om att prestera bra, vara perfekt, ta stort ansvar, att ständigt finnas för andra och ha förståelse för allt och alla, att vara en “doer,” någon man kan lita på m.m. Dessa beteenden är inlärda tidigt i livet. Med dem kom “fördelar” som vi intuitivt, över tid kunde justera in oss i, genom att förändra och anpassa oss. Dessa tidigt formande förändringar medför ofta en låg självkänsla och negativ självbild som sedan ligger i botten och regerar. Beteenden, tankar och känslor vi har som vuxna, är program i vårt trossystem, som styr vårt liv från ett undermedvetet plan.

Om du har besvär med nedanstående symtom och inte kommer ur “ekorrhjulet” då kanske du behöver vägledning och hjälp. Vänta inte med att ta tag i dina problem. Stress medför inget gott och du behöver ta hand om det, så att du kan uppnå en högre potential i ditt liv och må bra.

13 fysiska symtomen på långvarig stress

1. Muskelvärk och inflammationer.

2. Huvudvärk, migrän och yrsel.

3. Matsmältningsproblem.

4. Diabetes och viktökning.

5. Förkylningar och svårläkta sår.

6. Akne, eksem och herpes.

7. Sköra naglar och håravfall.

8. Tandgnissel, halsbränna och andning.

9. Svettningar och kallsvettningar.

10. Kalla händer och bleka fingrar.

11. Sömn, sex och impotens.

12. Ljud- och ljuskänslighet.

13. Problem med minne och koncentration.

Lånat från hälsotidningen Kurera, läs artikeln “13 vanliga symtom på långvarig stress” i sin helhet här: https://kurera.se/13-vanliga-symptom-pa-langvarig-stress/

Emotionella symtom, som jag i första hand möter på min mottagning.

Stress är så mycket mer än fysiska symtom och negativa beteenden. Det finns en grundorsak som tenderar att handla om dåligt egenvärdet, sprunget ur laddade negativa emotioner från tidigt i livet. Jag upplever att grundorsaken och motorn till den negativa upplevelsen av stress är emotionell.

Panik, ångest, oro, vrede, sorg, nedstämdhet, skuld, skam och rädsla.
För att göra det enkelt så sätter jag rubriken,”RÄDSLA DRIVER STRESS” på dessa ovanstående emotioner.

Man får heller inte glömma att ur stress och de fysiska/emotionella symtomen skapas det negativa vanor, attityder och beteenden. Men det får bli ett annat inlägg.

Vad är vi rädda för? Det finns olika scenarion förstås. Det klassiska är att vi oroar oss för framtiden och ångrar saker i det förflutna. Hjärnan försöker förhindra något som ska/kan hända och samtidigt lösa/ändra eller förstå något affekterat från tidigare i livet. Det blir ingen tid till att landa i nuet. Hjärnan upplever att det lurar faror överallt och kan förstås inte vila, återhämtningen uteblir. Därför ältar och grubblar vi.

För att vara konkret. Vad är “RÄDSLAN” då?

Ett axplock av vanliga saker jag hör på min mottagning är.

Rädsla för att:

Bli/vara ensam
Bli separerad/separationer
Rodna
Svettas
Bli övergiven
Misslyckas
Vara misslyckad
Inte prestera tillräckligt
komma för sent/hinna i tid
Uttrycka sig fel/svamla
Upplevas negativ (tal, utseende, beteende)
Inte vara tillräcklig
Prata inför folk
presentera sig
Inte upplevas duktig och arbetsam
Bli missförstådd
Hamna i konflikt
Stå upp för sin åsikt
Sätta gränser och säga NEJ
Möta auktoriteter
Inte vara perfekt
Inte vara tillags

På arbetet och bland vänner döljer man sina egentliga tankar och känslor kring olika saker. Man visar ett glatt ansikte, att allt är okej för att slippa en konflikt eller följderna och riskerna med att ha en åsikt.
De ovanstående rädslorna är stressande att motverka och försöka kompensera för. De är lärdomar från tidigt i livet och har blivit en del av vårt trossystem. Genom dessa rädslor filtrerar vi allt och orienterar oss genom livet. Det har blivit vår perception (upplevelsen av sig själv och den yttre verkligheten).
T.ex “Om jag misslyckas då…! – Om jag inte kommer i tid då…! – Om jag tar en konflikt då…! – Om jag inte presterar bra då…! – Om jag inte tar fullt ansvar och ställer upp då…! o.s.v.” Det finns alltså alltid risker med att hamna i det man är rädd för. Uppenbarar sig risken, då slår vårt undvikandebeteende på.

Det är förstås väldigt arbetsamt för psyket att alltid vara beredd på faror, attacker och påhopp utifrån och att ständigt försöka kompensera för ett bristande egenvärde eller en bristande tro på att man är intelligent och kan saker. Vi använder distraktioner för att slippa vara i dåliga känslor och på det viset försöker vi undvika olika, både fysiska och emotionella symtom, relaterat till stress. Några av dessa distraktioner kan vara mat, alkohol, droger, tobak, shopping, träning, självskadebeteende, arbetar mycket o.s.v.

Många gånger är man inte alls medveten om sitt beteende för det har blivit en vana och automatiskt håller man sig innanför bekvämlighetssonen där man har kontroll.

Någonstans på vägen ger psyket mer eller mindre upp och tröttnar. När alla distraktioner är använda och uttömda och man hittar inte balansen, då kommer antagligen de tråkiga känslorna.

När psyket börjar ge upp kan man börja uppleva:

-Uppgivenhet
-Rastlös
-Tråkigt
-Initiativlös
-Trött
-Inga drömmar och visioner
-Nedstämt
-Hopplöst
-Minnesbortfall
-Sömnsvårigheter
-Svårt med fokus och koncentration
-Ingen motivation eller lust

Har man inte sökt hjälp vid den här tidpunkten, då är det nog dags. Risken att hamna i depression och utmattning är avsevärt stor. Det är inte för sent att göra något, men det krävs dock att man tar initiativet till att söka hjälp.

“Idag är den morgondag du oroade dig för igår. 

Oro är den ränta du betalar för ett problem som inte ens uppstått.”

Tack för att du läste! 🙂

John

Tre enkla tips för dig som lätt stressar upp dig, får panik eller explosiva vredesutbrott.

Vredesutbrott? Du är inte maktlös inför dina utbrott.

Så här kan du göra för att sänka stressen som orsakar ilskan. När du känner att du blir arg, STOPPA dig! Var du än är, vad du än håller på med – bara STOPPA dig. Ok, det låter svårt då vanan finns där och man gjort gjort sin ilska under många år kanske. Men faktum är att man har ett val. Det krävs lite träning.

• Säg STOPP! högt eller bara tyst till dig själv. 
• Ta sedan djupa andetag. Andas ut och in genom näsan och tänk, “jag KAN göra ett medvetet val”. Fortsätt andas genom näsan och tänk tanken tills det lugnar sig.
• Gå direkt från situationen.
• Upprepa detta varje gång även om det är ett litet utbrott, hjärnan kommer att lära sig.

Under andningspausen aktiveras de medvetna delarna av hjärnan så att de kan styra dig och du återtar kontrollen, i stället för att du ska styras av din primitiva reaktion (fly- / Fäktaresponsen). Du kommer snabbt att märka skillnad, när du aktivt och medvetet tar befälet över dina reaktioner. Som sagt det kan krävas lite övning, men det blir som du vill, träna så kommer förändringen.

Enligt professor Jon Lundbergs forskning i farmakologisk kväveoxidforskning vid Karolinska institutet. Forskningen handlade om snarkning, men resultatet är eftersträvansvärt och kan användas på andra områden. Resultatet blev: “Att andas genom näsan gör att man drar nytta av den kväveoxid som produceras i bihålorna och som via andningen förs ner i lungorna och där vidgar blodkärlen, ökar blodflödet och syresätter blodet mer än vid munandning”.

Du kan sänka stressen med din andning?

Varje gång som du andas ut slår hjärtat långsammare då den parasympatiska delen av nervsystemet aktiveras och du utsöndrar “måbrahormoner” (oxytocin). Du får omgående en stresslindrande effekt av medveten andning. Andas förbi bröstkorgen ner i magen. Det kan spänna lite i magen och bröstet på grund av ovana, men det är inget farligt. För att hitta rätt med andningen kan du lägga handen på magen och andas till handen.

Gör så här för att sänka stressen:

• Blunda. Ta ett djupt andetag in genom näsan samtidigt som du räknar tyst till 3.
• Andas ut genom näsan och räkna tyst till 6.
• Fortsätt så 5-10 andetag.
• Fokusera på att räkna och inget annat.
• 6 till 10 andetag brukar räcka eller tills det känns lugnare.
  

Hyperventilerar du på grund av panik

En välanvänd klassiker, men väl värd att nämnas då den fungerar bra.

Den kan verka lite konstig för den oinvigde, men det är ett bra knep. Gör så här: 

• Andas ut och in din egen luft i en påse. Då ökar koldioxidnivån och du känner dig lugnare.
  Enkelt eller hur?

Utandningsluften innehåller mycket koldioxid, när du återandas en del av denna luft från påsen, så höjs naturligt nog koldioxidnivåerna i kroppen och du blir lugnare. Lågt Koldioxidtryck skapar oreda i kroppen.

Det finns alltid en grundorsak till dessa affekterade tillstånd.

Knep och trix i all ära, men det tar inte bort orsaken till varför man har dessa symtom. De kan trots det vara till stor hjälp i stunden. Vill du arbeta med grundproblemet som orsakar din stress, panik eller vrede är du varmt välkommen att höra av dig till mig.

E-post: john@jagkraft.se

Tack för att du läste! 🙂

/ John

Min upplevelse av de tusentals klienter jag träffat genom åren, är entydig. “Bardomens erfarenheter skapat obestridliga falska sanningar, negativa trossatser och en missvisande perception. Den dikterar villkoren för upplevelsen du har och besluten du tar som vuxen.”

Barndomsupplevelsen dikterar villkoren för dig som vuxen

Lärdomar och insikter vi får med oss från barndomen kan vara, vilken roll vi ska spela, vilket värde vi har, vad som är möjligt, vad som inte är möjligt, hur vi ser på oss själva, hur världen ser på oss och vad förväntas av oss, som vi tror måste uppfyllas för att vi ska bli accepterade. Detta formar personligheten, det blir program i vårt undermedvetna (trossystemet), som slutligen manifesterar sig i våra vuxna tankar, känslor och handlingar.

Det jag beskriver, kan vara väldigt handikappande, om det fanns missförhållanden och dysfunktion i familjen och att tvingas bära med sig det i sitt undermedvetna. Även lågintensivt tjat och gnäll och ständig missnöje från föräldrar sätter sina spår. Det undermedvetna styr oss varje dag.

Några exempel kan vara:
– Rädslan att misslyckas eller vara misslyckad mynnar ut i att man överpresterar och blir minutiöst noggrann, som leder till stress och ångest.
– Rädsla för att bli ensam och övergiven kan göra att man vänder ut och in på sig själv för att tillfredsställa någon annan, man blir behövande och vill alltid vara i kontakt med människor.
– Rädsla att tappa kontrollen och hamna i det okända, utanför sin komfortzon, kan göra att man bygger starka försvar såsom passiv aggressivitet och härskartekniker.
– Talarångest eller att presentera sig inför en grupp, kan vara rena skräcken om självkänslan är låg. det kan leda till att man tackar nej till ett arbete eller uppdrag som man egentligen vill ha.
– Fobier kan absolut vara sprungen ur upplevelser från barndomen.
– Rädsla att gå i konflikt, ha en åsikt eller driva igenom sin vilja, leder till passivitet och begränsningar på olika vis.
– Överdrivet ansvar för andra (medberoende), kan leda till att man prioriterar bort sina egna behov.
– Rädsla att säga nej och sätta gränser. För att slippa dåligt samvete säger man alltid JA, mot sin vilja.
– Ältande tankar och grubblerier är direkt relaterat till osäkerhet och rädsla av något slag. Det kan handla om oro för ekonomi, arbete, familjen, barnen eller annat. Att älta är uttröttande.

Det var ett axplock exempel från mitt arbete och möten med klienter. Det handlar om hur det kan spela ut sig i personligheten som vuxen, när man bär med sig olika begränsande trossatser från sin uppväxt.
Titta gärna på ett intressant TedTalk med Daniel Amen.

“Daniel Gregory Amen är en amerikansk kändisläkare som praktiserar som psykiater och specialist på hjärnsjukdomar som chef för Amen Clinics”
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=esPRsT-lmw8

Om du känner igen dig i något av det jag skrivit är det inte så konstigt. Alla har vi i någon grad med oss negativa trossatser från uppväxten och livet. Men ibland blir det påtagligt och svårt. Man upplever just stress, rädsla, ångest, ensamhet, oro, ältande tankar, övergivenhet, att man är fel och det är helt enkel jäkligt jobbigt på olika vis.

Genom mina tekniker “Hypnos, NLP och Coaching,” arbetar jag med, just att förlösa gamla trossatser och falska övertygelser, som blivit cementerade i det undermedvetna. Är du intresserad av att veta mer är du välkommen att höra av dig på mail.

john@jagkraft.se

Tack för att du läste! 🙂

John

Det här övningen brukar jag lämna till par när de kommer på parcoaching. Många tycker om den och att den fungerar superbra när de följer anvisningarna. Jag hoppas att flera par kan få nytta av den.
Nej, jag vet! Ni ska ju inte bli coacher. Det är en enklare instruktion som alla kan lära sig och följa. Du kommer att bli förvånad över hur mycket mer du kan få ut av ett konfliktlösande samtal när du följer dessa instruktioner.

Jag föreslår att ni läser igenom texten några gånger så att ni fångar upp instruktionerna och de viktiga budskap som finns i den.

Att lösa en konflikt i stunden för ett bråk brukar vara fruktlöst. Det kan till och med fördjupa konflikten och öka klyftan. Efteråt går båda åt varsitt håll, sårade utan att en lösning eller förståelse har kommit på plats.
Följande är en klassisk och välanvänd teknik. Använd den från och med nu, “börja med att vid varje negativ interaktion, istället för att konfrontera – ta ett djupt andetag, andas ut väldigt långsamt och räkna från 5-1 känn lugn och balans flyta in i kroppen. Släpp situationen, gå därifrån och skriv ner din upplevelse i anteckningsboken.”

När jag coachar par brukar denna övning eller veckorutin vara hjälpsam. Det förutsätter dock att båda parterna vill och kan följer riktlinjerna. Övningen är något som paret gör själva tillsammans i hemmet.

Ett till två samtal i veckan

Det handlar om att samla ihop alla negativa tankar/känslor som uppstått under parets interaktion genom veckan. Båda skriver ner, var för sig, tillfällen där någon känt sig, i relation till sin partner rädd, försummad, orättvist behandlad, arg, otillräcklig, osynlig, besviken, irriterad, kränkt, ledsen, eller annat. Istället för att ta konflikten i stunden, skriv ner tankar, känslor och upplevelser kring det som skapade de negativa. På det viset kan du kan återkalla situationen och prata om den vid det kommande samtalet.

Skriv i en anteckningsbok. Tänk igenom hur du vill förmedla det du upplevt när samtalet kommer. Du får tid att tänka/känna igenom vad det handlar om, “vad är mitt, vad är ditt, vad är det gemensamma ansvaret eller handlar det om något helt annat?” 

Hur kan jag uppfylla mina behov och samtidigt bejaka min partner – finns utrymme för kompromiss? Vill jag verkligen förstå vad som styr/driver/triggar min partners beteende eller vill jag stanna i mitt sår, min ilska eller annat? När du får och ger tid till att tänka på hur du kan uttrycka dig sker en integrering och samtalet kring just denna konflikt eller irritation blir mindre laddad och en mer konstruktiv dialog kan ta form.

Samtalet

Bestäm innan hur mycket tid ni vill lägga på detta samtal 1,5-2 timmar kan vara lagom.

Följande del är viktig att och förstå för att samtalet ska flyta på. 

Om du verkligen vill veta något behöver du lyssna. Du behöver vara närvarande, intresserad och lyssna med både hjärna och hjärta.

Bestäm reglerna, till exempel: Ingen pratar mer än 3-4 minuter. Båda behöver få tid att förklara och berätta. Det ska ju inte bli en monolog. Använd ett timglas om nödvändigt och respektera tiden. Lite flexibilitet är dock bra.

Respektera varandras känslor. Var uppriktig, sann, ärlig och berätta ocensurerat vad du har på hjärtat. Släng inte gammalt skräp på varann, var inte kränkande, anklagande, nedsättande eller dra upp gamla historier. Ge inte råd. Var inte hotfull eller ställ ultimatum. Leta inte fel och brister hos din partner. Var öppen för att förstå något nytt.

Var nyfiken på den andra, sätt dig i den andres situation. Lyssna uppmärksamt och signalera att du är med i samtalet genom att nicka med huvudet eller andra små rörelser, var intresserad. Spegla tillbaka och bekräfta till din partner att du förstått, genom att återberätta vad du hört om partnerns känslor och upplevelse. 

Var lösningsfokuserad. Ha i sinnet att ni vill fungera tillsammans och behöver hitta en accepterande, kärleksfull och meningsfull plattform för framtiden. 

Respektera och lyssna utan att avbryta och var gärna nyfiken. Var närvarande och intresserad av en lösning så det inte blir ett försvarstal av allting. Lyssna i tysthet, ge partnern tid att tänka och känna.

Stadgarna:

• Ni kan utifrån denna text sätta era stadgar för dessa samtal. Skriva ner dem tydligt på ett ark punktvis och kom överens om att följa dem. Ställ dem synligt där ni har samtalet.
• Se till att ni har denna tid för er själva och inte blir störda.
• Lägg undan telefonen/stäng av.
• Gör det trevligt och mysigt med fika och se till att ni har det bekvämt.
• Kom överens om vem som börjar att prata.
• Samtala klart om ett ämne i taget. Om ni kommer överens och till förståelse med varann, bekräfta så att båda har förstått samma sak, innan ni går vidare i samtalet. 
• Ställ en fråga i taget.
• Avstå från alkohol.
• Var ödmjuk, intresserad, lyhörd, närvarande, lyssnande, inkännande och nyfiken.
• Avsluta när båda känner sig klara. Om problemet eller konflikten inte är löst kan ni båda säga till varann: “även om jag inte är överens med dig så vill jag lösa problemet tillsammans med dig” Boka in nästa samtal. Kram!

Föregå med gott exempel och förändra något i ditt eget beteende, erkänn dina egna fel och brister som är uppenbara och ändra på dem. Undvik “varför? frågor,” de kan upplevas ifrågasättande och skapa motstånd. Tala om dig själv och inte din partner. Att börja en mening så här: “När du säger…. känner jag mig…..” eller “När du gör…… upplever jag…..” Kan vara bra sätt att uttrycka sig på.

Lycka till!

Tack för att du läste! 🙂

John

Titel på programmet” Hypnos – från hokuspokus till medicin”

I programmet (55 minuter) talas det om hypnos från olika perspektiv. En scenhypnotisör, en forskare och en hypnosterapeut ser de stora fördelarna med hypnos och berättar om det.

Ett inslag handlar om IBS. Inslaget startar 41.20 minuter in i programmet.

Klicka in dig på denna länk:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1570601

Vill du veta mer om hur jag kan hjälpa dig, kan du höra av dig till mig på:
john@jagkraft.se eller 0706-772115

John Eriksson