Om jag var ett instrument när jag föddes, då blev jag tilldelad en autentisk melodi som bara var min. Som barn är jag i harmoni när min egen melodi spelas , då flyter allt som det ska. Problemet är bara att, jag kan inte spela min egen melodi eftersom jag är babys och ovetande om min existens, jag kan bara känna och höra den…

Vad händer om jag får omusikaliska föräldrar? Kanske är de tondöva och helt utan musikaliskt sinne, de slår an på fel toner och med ignorans och okunnighet misshandlar de instrumentet.

De säger: Jag tycker inte om din melodi, den är fel! Lär dig spela min melodi då kommer du att lyckas och må bra, då kommer andra melodier att kunna harmoniera med dig, och jag kan acceptera din ton och musikalitet. Du kommer inte under några omständigheter att må bra av din melodi det kan leda in i fördärv, sluta spela på den, NU!  – Usch! Det gör så ont att spela min melodi, då jag ständigt blir kränkt, förminskad, förlöjligad och tillrättavisad.  Jag tänker: Den kan inte vara bra, den duger inte, bäst att anpassa sig och spela deras toner, dom är ju min trygghet och mitt centrum i livet.

Och genom livet lever jag i disharmoni, jag går runt med helt fel melodi i kroppen. Den intuitiva känslan finns om att jag har en egen vacker, stark och livskraftig melodi i själen, men jag vågar inte släppa fram den.

Men en dag kommer jag att acceptera den, då hittar jag min melodi, för den har aldrig lämnat mig.

Vill du ha hjälp att stärka självkänsla och självförtroende är du välkommen att höra av dig. http://www.jagkraft.se      070-6772115

Tack för att du läste! 🙂

John